Våren har kommit till Åhus och den nästan 95-åriga Hanna Åhman har gått ut för att mata sina höns. Bilden är tagen någon gång runt 1930 och möjligen är det ett barnbarn som hjälper henne i arbetet. Hanna föddes i Hjärsås, en bit nordost om Knislinge, den 2 april 1837. Föräldrarna var jordbrukare och precis som för många andra barn präglades uppväxten av hårt arbete. Förutom att hjälpa till med de dagliga gårdssysslorna vävde hon, och när mörkret föll om kvällarna stickade hon strumpor vid en liten ljushållare i väggen. Någon riktig skolgång fick hon aldrig, däremot lärde hon sig läsa hjälpligt av en skräddare som besökte byn under några veckor.
Fjorton år gammal fick Hanna tjänst som piga på en gård i Balsby. Hon stannade i två år innan flytten gick vidare till en större gård i Skepparslöv. Att vara piga var under 1800-talet var ett slitsamt jobb. De hade lägst lön och arbetsdagarna var längre än för någon annan på gården. Oftast stannade tjänstefolket bara en kortare tid, innan de flyttade vidare i protest eller i hopp om något bättre. Så även Hanna. Vid arton års ålder flyttade hon till den närliggande byn Öllsjö. Vid samma tid och av allt att döma på samma gård, fanns också en ung snickargesäll från Åhus. Han hette Lars Jönsson Åhman och sägs ha varit var en glad och humoristisk yngling. Lars hade precis avslutat sin lärlingstid i Vittskövle och arbetade som snickargesäll hos P. Åhlund i Öllsjö, som vid denna tid var något av ett centrum för möbeltillverkning. Hanna och Lars fattade tycke och 1859 köpte han ett gammalt hus vid Varvsgatan i Åhus. Året efter gifte de sig och flyttade dit. Ungefär samtidigt kapades också banden till Hannas hembygd. I Kristianstad, där hennes bror arbetade, hade koleran brutit ut. Brodern skyndade sig hemåt för att undvika den, men väl hemma i Hjärsås insjuknade han och smittade även sina föräldrar. Bud skickades snart till Hanna att alla tre hade dött och hon lär vid något tillfälle sagt att ”efter den dagen dansade jag aldrig”.
Vid hemkomsten till Åhus startade Lars en blygsam snickerirörelse som med tiden skulle komma att växa och bli vida känd. Produktionen bestod nästan uteslutande av möbler och kom att göra så in på 1920-talet. Då övergick inriktningen succesivt till butiksinredningar för att idag främst förknippas med hisskorgar och hissinteriörer. Möblerna som tillverkades var ofta starkt rokokoinfluerade och själva fabriken var belägen i anslutning till hemmet, vid Varvsgatan med gaveln mot Snidargatan. Snickeriet gav nog inga större inkomster i början och 1875 drabbades man dessutom av en svår brand. Omfattningen av den är oklar, men stora delar av snickeriet förstördes och möjligen eldhärjades även bostaden.
Kvarteret vid Varvsgatan och Snidargatan kom att bli Hannas hem resten av livet. Här fick Lars och Hanna nio barn. Fem av dem fick dock Hanna se begravas innan vuxen ålder. Den 24 februari 1893 drabbades hon av ännu en svår sorg, då Lars avled hastigt i lunginflammation. Han var då bara 59 år gammal. Efter Lars död hamnade ansvaret för snickeriet på Hanna. Sonen Nils hade emellertid kommit hem året innan efter studier i England och ganska snart trädde han in och kom sedan att sköta ruljangsen fram till mitten av 1920-talet. När bilden togs hade även Nils hunnit bli pensionär och rörelsen drevs i stället av Gustav Åhman. Hanna har beskrivits som en viktig kvinna bredvid Lars och det var genom hennes omsorg som snickarna fick mat. Mer precis hur hennes roll såg ut i firman är dock inte känt, men förmodligen intog hon en mer tillbakadragen roll efter makens bortgång. Sysslor fanns det emellertid fortfarande gott om. Hushållet och en tidskrävande tobaksodling skulle skötas. Att odla tobak var mer regel än undantag i Åhus vid den här tiden. Hon hade även sommargäster inackorderade hos sig under många år.
Man kan anta, att när den åldrande kvinnan på bilden tänker tillbaka, så är det nog med viss tillfredsställelse. Hon hade en egen familj och livet hade utvecklat sig väl sedan de hårda åren som piga och den tunga förlusten av sin familj. Men även det nya livet i Åhus hade förstås sina prövningar, med arbetsamma dagar och sorgtyngda stunder. Hanna var en pigg dam in i det sista, men när den här bilden togs hade hon sedan många år problem med synen. Ett barnbarn brukade då komma förbi och hjälpa henne med dagstidningen och den religiösa kvällsbetraktelsen. Den 26 mars 1932 avled Hanna och begravdes bredvid sin make på Nya kyrkogården i Åhus. Gravstenen är bevarad.
1968, långt efter Hannas bortgång, flyttades rörelsen som hennes man en gång i tiden hade startat. Den äldsta delen av fabriken utmed Snidaregatan (en tegelbyggnad uppförd 1896 av sonen Nils Åhman) gjordes om till pub och diskotek 1971 och fick namnet Robin Hood. Boningshuset vid Varvsgatan/Snidaregatan revs däremot något år senare. 1981 revs även fabriken. En del av de något nyare byggnaderna bakom lär dock ha sparats och byggts in i den ICA-butik som uppfördes på tomten under 1970-talet (kallad Fregatten och senare ICA-Ässet). Idag ingår tomten i Spritan, eller The Absolut Company AB Som är det officiella namnet.
Text: H. Johan Lundin
Foto: okänd
Fotokälla: S:ta Annas Gille
Från en svunnen tid 