Söndagsvila i ett skånskt allmogehem

skånsk allmoge stånka

Allmogemålning av A. Dahlbom

Året är 1884. En skånsk bonde lutar sig tillbaka för en stunds söndagsvila. På bordet står en laggad ölstånka och i skåpet bakom skymtas brännvinsflaskor och en vinkaraff. Hur länge den här typen av dryckeskärl snidats i landet är inte känt, men de har förekommit åtminstone sedan medeltiden och förekommer även i form av urholkade trädstammar. Stånka, sejdel och stop syftar på tämligen likartade gamla dryckeskärl. Från 1500-talet tar dock stopen över som benämning på dryckeskärl av metall, medan stånka främst kommer att gälla träkärl. Ett stop är även ett gammalt rymdmått, motsvarande en halv kanna eller 1,308 liter. När det gäller sejdeln, som gärna för tankarna till Tyskland, så förknippas den idag kanske främst med ett modernt, kraftigt glas med handtag.

Ordet stånka är gammalt och kan härledas från stenneka eller stånda, som var en medeltida serveringskanna. Stånda betyder ungefär ett kärl som står, medan stånka betyder ”den lilla ståndan” Går vi längre tillbaka finner vi hur man druckit ur skålar, krus och horn. Men då hamnar vi långt från den söndagsvilande bonden och hans stånka.

Text: H. Johan Lundin
Målning: A. Dahlbom, Malmö

Publicerat i 1880-tal, Allmoge, Historia, Lantbruk | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kaffepaus i Nyehusen

lantbrukare nyehusen yngsjö 1940-tal

Familjen Nilsson dricker ”fadakaffe”

Det är troligen sent 1940-tal. Solen skiner och eftermiddagskaffet är framdukat hemma hos familjen Nilsson i det lilla samhället Nyehusen, strax söder om Yngsjö. Till vänster, med en finurlig min, sitter lantbrukaren och kamreren Johan Nilsson f. 1890. Bredvid, i moderna solglasögon, sitter dottern Sonja f. 1918. Nästa person, med ett glatt leende, är Johans hustru Hilma f. Jönsson 1884. Längst till höger, även han med en finurlig min, sonen och lantbrukaren Gösta Nilsson f. 1915.

Johan Nilsson var en välkänd och driftig man på sin tid. Han hade växt upp på en gård i Norrlia, en bit sydöst om Degeberga. Fjorton år gammal miste han båda sina föräldrar och två år senare flyttade han utan större förutsättningar till Yngsjötrakten där han kom att jobba sig uppåt. En starkt bidragande orsak var hustrun Hilma, vars gård de övertog som en stabil grund 1916. Gården hade inköpts av hennes föräldrar 1871 då den var mer eller mindre nyuppförd. Till gården hörde förutom betydande markägor även ett ålfiske. Hilma var i flera hänseende en bygdens dotter. Hennes farmor och farfar var båda födda i Yngsjö och hennes mormor och morfar hade varit det sista gästgivareparet i Yngsjö.

Johan Nilsson hade en rad samhällsuppdrag, inte minst som revisor i olika föreningar men också som ledamot i kommunfullmäktige och överblockledare i Åhus socken m.m. Det mest centrala uppdraget var dock som kamrer för Åhus jordbrukskassa, vars filial var belägen i Nilsson gård i Nyehusen.

Gösta kom med tiden att överta gården och lantbruket och kom att bo kvar i föräldrahemmet under hela sitt liv med hustrun Kerstin f. Nilsson. Även systern Sonja stannade kvar i i bygden och bodde alldeles i närheten.

Text: H. Johan Lundin
Foto: okänd

Publicerat i 1940-tal, Historia, Lantbruk, Mat, Nyehusen, Villands härad, Yngsjö | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

En mjölkbutik i Kristianstad

mjölkbutik i kristianstad

Föreningsgatan i Kristianstad

Året är 1934 och vi har hamnat i en mjölkbutik på Föreningsgatan, i den relativt nyexploaterade stadsdelen Östermalm i Kristianstad. Att ha ett jobb i början av 1930-talet var något att vara tacksam över. 1934 var visserligen konjunkturen på väg att förbättras, men arbetslösheten var fortfarande hög och många led i sviterna efter den stora depressionen som utlösts av Wall Street-kraschen i New York 1929. Till vänster står de båda biträdena Inga Svensson och Linnea Nilsson och till höger förestånderskan Lillie Ekberg med sonen Allan Ekberg bakom sig. Biträdena hade 35 kronor i månadslön samt mat och logi, medan förestånderskan hade 250 kronor i månaden.

Som det framgår av bilden var det produkter från mejeriet i den närliggande byn Färlöv som salufördes i butiken. Färlövs mejeriförening bildades runt 1890 och hade överlevt den kris som skakade det svenska jordbruket och inte minst mejerinäringen i början av 1930-talet. Politiska uppgörelser, subventioner, den s.k. mjölkregleringen och bildandet av Svenska Mejeriernas Riksförbund (SMR) var faktorer som bidrog till att det i slutet av 1930-talet fortfarande fanns omkring 150 verksamma mejerier i Skåne. Mejeriföreningen i Färlöv lär ha varit i drift fram till 1950.

Butiken på Föreningsgatan var öppen alla dagar från klockan åtta på morgonen till sex på kvällen, undantaget söndagar då det endast var öppet mellan tio och tolv på förmiddagen. En liter mjölk kostade 18 öre i butiken, en dl grädde 25 öre medan ett kilo smör betingade 2 kr och 18 öre. Det lär även ha saluförts stora fina bröd i butiken, vilka kostade 40 öre styck.

Text: H. Johan Lundin
Foto: okänd
Fotokälla: Brogårdh-samlingen

Publicerat i 1930-tal, Affärer, Arbetsliv, Färlöv, Kristianstad, Mejeri, Villands härad | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Alma och hennes höns

alma jönsson

Alma Jönsson f. Nelander 1885-1977

Vi befinner oss i Åhus Kärr i mitten av 1960-talet. Eller närmare bestämt på höjdryggen Billebacke, strax norr om själva byn. Kvinnan som ställt upp sig för fotografering tillsammans med sina höns heter Alma Jönsson. Hon kom ursprungligen från Bertilstorp, i närheten av Brösarp, där hon föddes våren 1885. Fadern hette Jöns Jacobsson Nelander och var huvudsakligen snickare. Men som många andra förefaller han och hustrun Hanna f. Olsson även drivit mindre jordbruk och troligen även haft ett mindre antal djur.

I februari 1903 avled Almas fader av okänd orsak, fyrtiosju år gammal. Alma var då sexton år gammal och senare samma år flyttade hon och systern Frida Nelander till Yngsjö. Där fanns sedan tidigare äldsta syskonet Augusta. Hon hade bott där i några år och tjänstgjort som piga hos Nils Bengtsson på Yngsjö nr. 12, men var sedan år 1900 gift med honom. Augusta och Nils erbjöd Alma bostad och tjänst på gården medan Frida erbjöds detsamma hos Nils broder Jöns Bengtsson. Även Almas moder, änkan Hanna, bosatte sig hos Augusta, dessutom fanns sedan en tid tillbaka också brodern Carl Nelander på gården. Med undantag för en broder vid namn Sigfrid som flyttade till Helsingborg, så var familjen i praktiken alltså samlad i Yngsjö.

Åren gick och 1911 fick en sjuttonårig dräng vid namn Oscar Jönsson tjänst på ”Nils Bengts” och Augustas gård. Den tjugosexåriga Alma och Oscar fattade snart tycke för varandra och fyra år senare gifte de sig och flyttade till Oscars hemtrakter i Åhus Kärr. Där skaffade paret sig snart ett eget lantställe som de kom att bo på under resten av sina liv. Det var en så kallad egnahemsgård som de själva lät uppföra på mark som friköpts från Vittskövle gods. Egnahemsrörelsen var en folkrörelse som uppkom vid 1800-talets slut och som fick stort genomslag i Kristianstadsregionen, inte minst i Åhus Kärr. Syftet med rörelsen var att ge arbetarklassen eget drägligt boende, i många fall med en tillhörande försörjningskälla i form av ett småjordbruk.

Det kan kanske vara på sin plats att nämna några ord om hönsen också. Vid sekelskiftet 1900 fanns det omkring 2,3 miljoner fjäderfän i Sverige och hönsen spelade en viktig roll i den svenska självhushållningen. Fast framförallt gick det att tjäna några extra kronor på dem. I Degeberga fanns en av landets främsta äggföreningar, startad av den innovativa och driftige Enoch Flygare 1902. Sådana föreningar fanns lite varstans i landet, bl.a. i Åhus. Många av dem blev dock ganska kortlivade, främst därför att strukturen på produktionen/hanteringen var besvärlig. Insamlingen av ägg skedde till stor del genom lanthandeln och Enoch hade knutit avtal med en rad lanthandlare i bygden, där småbönderna kunde lämna sina ägg som sedan hämtades av äggföreningen. I Åhus kärr lämnades dock äggen inte i lanthandeln. Där sköttes insamlingen av Ester och Albert Malmgren, syster och svåger till Almas make Oscar (möjligen hade inlämningen skett vid lanthandeln tidigare). Vid inlämningsställena skulle varje ägg stämplas och bokföras för att kunna härledas till rätt producent, vilket var en tidsödande process. Väl framme vid äggföreningen ompackades sedan äggen i lådor om 36 eller 72 tjog och packades i träull för att klara transport och omlastning. Inom landet såldes äggen till Malmö, Stockholm, Göteborg, Luleå och Umeå. Betydande kvantiteter gick också på export via Köpenhamn till England och Skottland och senare även till Tyskland. Mycket skulle kunna skrivas om den fascinerande Enoch Flygare. Han var en centralfigur inom den svenska ägghandeln och satte Degeberga på kartan med sina ägg. Nämnas bör i alla fall att han senare tog initiativ till bildandet av Svenska Äggexportföreningen, som tillsammans med Ägghandelsförbundet skötte all försäljning av ägg både inom landet och exporten.

När det gäller hönsen, så var det förmodligen Almas domän. Att kvinnorna skötte hönsen och äggförsäljningen var brukligt, och det var också pengar som brukade hamna i deras egna fickor. Åtminstone så länge produktionen var småskalig. Sammanlagt hade hon ett sextiotal höns.

Några egna minnen av Alma, som dog 1977, har jag inte. Däremot har jag träffat deras son Ingvar och dotter Lisa vid några tillfällen. Genom Ingvar kom förövrigt namnet Nelander att leva vidare, då han tog sin moders flicknamn. Kvar finns också Alma och Oscars hem på Billebacke. Tillsammans med en rad andra gårdar vittnar de om en inte alltför avlägsen tid, då småbrukarna satte stor karaktär på samhället och landskapsbilden. Och då det fortfarande fanns gott om höns!

Text: H Johan Lundin
Foto: Lars-Göran Sandréus
Fotokälla: privat samling

Publicerat i 1960-tal, Arbetsliv, Åhus, Åhuskärr, Brösarp, Degeberga, Hanöbukten, landsbygd, Lantbruk, Okategoriserade, Yngsjö | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Snickarhakeboden

 

fiskehistoria sverige

Snickarhakeboden i Åhus runt sekelskiftet 1900

Ål och Åhus är något av synonymer, men hur länge man fiskat ål längs den skånska östkusten är inte känt. Fisket omnämns bl.a. 1511 i ett arrendekontrakt vid Glimmingehus men har betydligt äldre anor än så. Troligen har det förekommit någon form av fiske med enkla ryssjor eller hommor längs kusten redan under medeltiden. Uppgifter gör också gällande att det drogs med not efter ål. Att ålfisket var av stort ekonomiskt värde i det medeltida Danmark vittnar en rad rättsprotokoll. Och redan 1293 finns uppgifter om att Löderups pastorat skall ha donerats fyra åldrätter vid Sandhammaren. Länge var dock sillfisket och laxfisket de viktigaste, även längs östkusten och orter som Åhus och Yngsjö.

Idag är både ålen och ålfiskarna sällsynta, men ett koppel av vindpinade ålabodar står kvar längs kusten som tysta vittnen om en svunnen och fascinerande epok. Ålabodarna brukar sägas ha tillkommit under 1700-talet eller slutet av 1600-talet och var då betydligt enklare i sin utformning än idag. Fast egentligen vet vi inte när de började uppföras, kanske fanns det enstaka, enklare bodar insprängda i starrbacken redan långt tidigare. En upp och nedvänd båt fungerade annars som skydd mot vind och vatten. Bland dagens bodar är de som vetter med gaveln mot havet generellt de äldsta.

Boden på bilden kallas Snickarhakeboden eller Snickarhakens ålabod. Dess ålder är inte känd, men vaga uppgifter gör gällande att bodens mittparti skall vara uppfört i mitten av 1800-talet och sedan byggts till. Det är också oklart vilka fiskarna som anas på bilden är.

Snickarhakeboden är starkt förknippad Kalle Danielsson som började fiska här 1957. Han växte upp i Åhuskärr och hade börjat fiska i hemtrakten redan i unga år som lejekarl. Han var verksam i Backaboden och vid Tors bod och kom här i kontakt med fiskaren Josef Nilsson från Nyehusen. Det var också med honom han började fiska tillsammans vid Snickarhaken.

Fisket vid Snickarhakeboden hade tidigare innehafts av Gottfrid Wittsjö. Han var född i ett soldathem i Yngsjö 1888, men bodde som vuxen på Indensvägen i Åhus. Att vara ålfiskare var något som ofta gick i arv och såväl Gottfrids fader som farfader hade åtminstone periodvis varit fiskare. Tiden före Gottfrid Wittsjö hade Snickarhakefisket innehafts av Emil Jönsson från Yngsjö ängar, även han härstammande från en gammal fiskarsläkt. Emil övertog fisket 1938 efter sin fader Jöns Andersson som dog i juni detta år och som fiskat här från omkring 1930 (möjligen tidigare också). Före 1930 är uppgifterna osäkra. Det finns dock obekräftade uppgifter om att Anders Roos och Thure Persson varit verksamma vid fisket som unga. Mer uppgifter går säkert att spåra i något gulnat dokument, men det får bli en annan gång. När det gäller fotografiet, så är det troligen taget mellan åren 1900-1910.

Det kan avslutningsvis nämnas att själva Snickarhaken tidigare kallades Påskarevet.

Text: H Johan Lundin
Foto: Nora Olsson
Fotokälla: S:ta Annan Gille

Publicerat i 1900-tal, Arbetsliv, Åhus, Ålfiske, Hanöbukten, Historia, Okategoriserade, Sekelskiftet 1900, Vardagsliv, Villands härad, Yngsjö | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ströbergsgatan i Åhus

Ströbergsgatan, Åhus

Ströbergsgatan med Åhus S:ta Maria kyrka i bakgrunden

Klockan är kvart i två och en ensam kvinna kommer vandrande längs den folktomma Ströbergsgatan i Åhus. Stegen går i riktning mot ån, men vem hon är eller vart hon är på väg är okänt. Den vackert slingrande kullerstensgatan, som fått sitt namn efter kopparslagarmästare Johan Peter Ströberg, ledde då som nu ned mot Åhus gästgivaregård där den sista biten övergår i en kort sträcka kallad Cederbergs gränd.

I huset, vars gavel vetter mot fotografen, bodde under 1800-talets andra hälft en ålfiskare vid namn Jeppa Olsson (1824–1899) och hans hustru Gunilla (1833–1904). Jeppa fiskade vid Revhaken i en av kustens minsta bodar, kallad ”Jeppas bod”. Fastigheten ärvdes så småningom av dottern Nilla Olsson. Hon var gift med ålfiskare Anders Glans, som även han fått ge namn åt en bod i form av Glansaboden, en bit söder om Åhus. Bilden är odaterad, men bör vara tagen en bit in på 1900-talet då ålfiskarna lämnat huset och målarsläkten Sonne hade tagit över. Det mesta av bostaden revs runt 1980.

 

Text: H. Johan Lundin
Foto: okänd

Publicerat i Åhus, Historia, Skåne, Villands härad | Märkt , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Segesholms skola

Segesholmskola Sandin 274

Segesholms skola i Vittskövle socken

Vi befinner oss inne i skolhuset i Segesholm i början av 1900-talet, möjligen år 1912 eller 1913. Kvinnan till höger är förmodligen Hilda Henricsson som var småskolelärarinna under kortare period på orten. Möjligen är det hennes kollega Herta Fredriksson som sitter bredvid. Men kan också vara en bekant.

Mannen bakom kameran heter Sigfrid Sandin och var skollärare i Ripa. Han var ogift och hade fotografering som ett av sina stora fritidsnöjen. Vad han hade för ärende i Segesholm denna dag förtäljer inte historien. Men han tog i alla fall ytterligare någon bild på de båda unga kvinnorna.

Text: H Johan Lundin
Foto: Sigrid Sandin
Fotokälla: Efter glasnegativ från S:ta Annas Gille

Publicerat i 1910-tal, Gärds härad, Historia, Skåne, Skolor, Vittskövle | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar